En regnig dag på altanen

I lördags var det grått och trist - och BLÖTT...
Svenska sommaren i all sin glans, men vi hoppas på bättre dagar så småningom! För de fyrbenta spelar vädret mindre roll, Semlan exempelvis gillar det blöta vädret, finns inget bättre än att rulla omkring i det blöta gräset och sen rusa in under granen i trädgården och gräva så jorden sprutar - och sen ser hon ut ungefär likadant som det hon gräver upp...

På bilden nedan är det precis det hon gjort bara en halvtimme innan bilden togs. Hon är ganska blöt på bilden, mest på grund av att hon först blivit avspolad med trädgårdsslangen, och då det inte hjälpte avsevärt fick hon dessutom dusch och avtorkning inomhus. Känns som onödigt arbete att bygga staket för att avgränsa henne från smutsiga diken i skogen när hon gräver sina egna på tomten...

Semlan ligger på tork.

Mio håller koll på gänget.

Loppan gör det Loppor gör bäst! Smyger på de andra fyrbeningarna.

Young Showcats

Vi hade haft Loppan och Cayenne hos oss bara ett par veckor när det var dags för vår första kattutställning någonsin, spännande värre. Detta var den 31:a augusti 2013 i Eskilstuna. Vi var gröna och katterna unga, knappt vana vid varandra då de känt både varandra och oss i endast 14 dagar - och så skulle vi preparera katterna inför utställningen. Det gick så där... Vi kunde ha både schamponerat fler gånger vid badet, plus jobbat mer med balsam och fön, men vi var varsamma och lyssnade på katterna. Vi valde att vara försiktiga med våra nya små vänner, vilket vi faktiskt aldrig ångrat eller ens ifrågasatt.

Att det troligtvis kostade oss någon extra utmärkelse må så vara, men det hade inte varit värt det. Sedan får alla andra säga vad de vill. Vi gjorde vårt bästa och med utgångspunkt från småmissarnas bästa - vad mer kan man göra? Det gick bra ändå, trots gliringar från domare om att vi kunnat "preppa" pälsen bättre (den var lite smått lockig bakom öronen bland annat).

Hur som så gick det bra! Cayennes kull ställdes ut, och kullen kom på 2:a plats av 7. Både Cayenne och Loppan fick varsitt Ex 1, och Loppan blev dessutom BIV. Glada, nöjda och VÄLDIGT trötta vände vi efter det hemåt.

Två trötta krigare med sina priser. Cayenne till vänster och Loppan till höger.

Närbild på Loppan.

Efter detta har vi faktiskt inte ställt ut mer. Vi får se hur det ser ut i framtiden. Nu när vi plockat fram den här dokumentationen med så fina omdömen kanske vi blir sugna igen för att kolla av hur de står sig mot konkurrensen som vuxna - vi får se!

Herre på täppan!

Det är "fullt ös - medvetslös" i köket. I princip hela dagarna, utom när de små sover. Nyaste och roligaste just nu är "Herre på täppan".
- Klättra så högt upp du kan, knuffa ned allt och alla som kommer i närheten!

Sen kan det ju givetvis vara rätt skönt att koppla av en stund med mamma när man är lite trött!

Pipen och mamma Cayenne.

Även lilla Tutis måste vila lite emellanåt.

Trötta efter bus på altanen

Sakta men säkert inreds altanen mer och mer efter katternas behov, i dag sattes en alldeles ny sov-/spanhylla upp. Hela gänget var med ute på altanen för att testa. De små fick dock hålla sig på marknivå än så länge. Det är spännande nog med prasseltunnlar och hundar och annat som de undersöker med skräckblandad förtjusning!

Vi tvåbeningar kan sitta och dricka kaffe och skratta åt de små lurvtussarna hur länge som helst, det finns inga som helst gränser för allt tok de hittar på - i dag rymde en av dem dessutom över grinden och vi kliar oss fortfarande i huvudet och undrar HUR, för grinden var väldigt stängd när vi undersökte den. Tur att mamma Cayenne var vaksam och jamande vallade den lille ut till oss på altanen så vi fick lyfta tillbaka den till sina syskon i köket.

Efter en timmes bus på altanen är det mysigt att äta lite lunch hos mamma Cayenne. Nya favoritplatsen är köksfönstret som går ända ned i golvet, Med söderläge är där soligt och varmt och mysigt!

Försökte hinna med att få en (eller flera) bilder på Loppan när hon ligger på den nya fina hyllan på altanen, och det gick väl sådär... Snabba som vesslor är de minsann!

Spännande "överraskelser"...

Att bo alldeles intill skogen kan innebära en del intressanta möten, allrahelst nattetid när det är mörkt. Är det dessutom regnigt och blött ökar chanserna avsevärt. Som härom kvällen när Semlan skulle ut på sista kissrundan med husse, då träffade de på den här filuren:

Semlan tyckte det var skoj och ville leka, men herr Padda verkade inte dela den inställningen utan kravlade raskt in i Rosenhallonbusken.

Pipen i närbild!

Pipen är kullens myspropp! Lugn och fin, otroligt kontaktsökande, och bara ÄLSKAR att ligga i knät eller i famnen när vi ser på film. Att det blir flest och bäst närbilder på denne lille herre beror till störst del på att han är den mest stillsamme av de tre - inget annat!

Här kommer några riktiga närbilder från vår "godnattstund" här om kvällen. Tyvärr kommer hans fina ögonfärg inte till sin rätt i den dåliga kvällsbelysningen, men jag vill heller inte "Photoshoppa" fram den på konstlad väg, utan avvaktar istället nya bilder i dagsljus någon annan dag - så ha överseende med detta!

"God natt!" Säger Pipen.

Mys med mamma Cayenne

Precis så här gosigt kan det vara en helt vanlig onsdag vid lunchtid!

Vilse.nu - ny sajt för bortsprungna katter!

Citat från Vilse.nu:

"VILSE.nu är en nationell databas där du kan söka efter din bortsprungna katt eller söka efter ägaren om du hittat en katt.

Databasen är en del i SVEKATTs arbete för att minska antalet hemlösa katter. Tjänsten är kostnadsfri. Allt arbete med driften av sidan sköts helt ideellt

Hjälp fler katter att hitta hem och stöd arbetet för att minska antalet hemlösa katter! 

Varje år försvinner tusentals katter från sina ägare. Många hittar aldrig tillbaka hem utan går ett hårt öde till mötes som hemlösa och dukar under av svält, kyla och umbäranden. Många ägare kommer för alltid att fortsätta att sakna sin katt. "

Dessutom finns på sidan en hel massa bra tips, speciellt i förebyggande syfte! Exempelvis som att ta ID-foton på katten ifall den springer bort, så man snabbt och enkelt kan göra en efterlysning med med detaljer för att säkerställa en identifiering!

Sprid informationen om sidan, länka, visa andra! Mycket smartare med en databas än att behöva efterlysa sin katt på femtio FB.sidor!

Kullen 5 veckor!

Tiden rusar fram som bekant!
Livet är just nu väldigt spännande, och dessutom utmanande! Att gå in i köket utan lårhöga fiskestövlar är snart en omöjlighet... Det går bra att smyga in när de sover, då passar man ofta på att fixa lite kaffe eller något annat som går snabbt och tyst. Är bebisarna däremot vakna är det som att gå in till ett knippe små hungriga krokodiler eller pirayor. Jag skojar INTE!

I går hade jag långbyxor, och satt på en stol i köket. Det tog inte många sekunder för lilla Tutis att klättra upp för mitt ena byxben och nöjt lägga sig tillrätta i min famn med en stor gäspning.

I dag hade jag klänning. My mistake!
- Det GÖR ont när de klättrar i långbyxorna. Väldigt ont. Utan långbyxor är det än värre.

Mysiga är de dock, och duktiga, och pratiga - och vansinnigt sociala! Och rymningsbenägna. Nu har de börjat hitta sätt att ta sig ut genom grinden också - snabba som vesslor! Och ÖVER grinden... Fast den har vi inte riktigt klurat ut hur de har lyckats. Det är lilla Tutis som ska vara med överallt, smart, snabb och nyfiken på precis allt.

När de nu blev hela 5 veckor idag så har vi fotograferat dem. Första sessionen då vi faktiskt lyckades (till slut...) få med samtliga tre på en bild i vaket tillstånd! Sannerligen en bedrift måste jag säga!

Här har vi snyggingarna - från vänster: Snutten, Tuten och Pipen

Och så ska vi givetvis ha lite individuella bilder också!

"Snutten"

"Tuten"

Och slutligen "Pipen"

Semlan vill vara med!

För att de små inte ska fara kring i hela huset har vi byggt en grind till köket. Faktiskt grind nummer två redan, då den första var endast ca 30 cm hög och lätt för oss tvåbeningar att kliva över. Nu har vi en som är ca 70 cm hög - som garanterat håller små ulltussar i köket.

En smart konstruktion faktiskt med magnetlås och en sitthylla högst upp så de vuxna katterna kan hoppa upp där innan de hoppar ned igen på andra sidan.
- Att Mio sedan snabbt luskade ut att grinden var en mycket bra ramp mot den annars förbjudna köksbänken där det emellanåt vankas en del smakligt att äta är en helt annan historia som vi kämpar dagligen med...

Hur som. Den nya, höga grinden gör dessvärre att Semlan inte längre har möjlighet att övervaka kattungarna som hon gjorde tidigare, och hon är grymt besviken. Vi är medvetna om att det så småningom får bli en utveckling av grinden - och i så fall kanske en plexiglaslösning, vi får se. Det är tänkt att Cayenne ska få två kullar till innan pension, så vi hinner fundera på saken.

"Kan jag få titta på bebisarna - snääääälla!"

Här sitter bebisarna på grindhyllan i lagom höjd för att prata lite med Semlan.

Sovstund på lunchen.

Prövat lite nya smaker!

Nu har kattungarna börjat smaka lite annat än modersmjölken från Cayenne. Både välling, uppblött torrfoder, torrt torrfoder, fisk - och blötmat. Vissa smaker är spännande, andra absolut inte uppenbarligen.

Även filtar, fingrar, hälsenor, tröjor och så vidare. Till och med kattsanden i kattlådan smakas det på. Precis som vilka bebisar som helst så skall det testas både det ena och det andra.

Kattlådan var faktiskt en lite chockartad upplevelse för oss tvåbeningar. Vi inbillade oss att jodå, det var bara att stoppa ned en proppmätt kattunge där, se till att den krafsade lite, och sen skulle den liksom göra sitt...
Johej du... De öppnar munnen så den är stor som en grävskopa minst, sen glufsar de blixtsnabbt munnen full och tuggar. Det är minst sagt ett bestyr att få ut all sand samma väg igen.

Nu har det dock lugnat ned sig, och de börjar förstå vad lådan är till för och att det är tallrikarna vi ställer ned till dem som innehåller det ätbara. Inte lätt att vara med om detta för första gången, för all info finns uppenbarligen inte i böcker och kurser utan ska visst upplevas. Kan lugnt erkänna att vi är glada att de är tre och inte en stor kull på åtta... Vi har fullt upp!

Vatten måste man ju också prova!

Uppblött och mosat torrfoder för bebisar.

Välling. Bäst man äter fort innan mamma Cayenne kommer och tar en slurk.

De har testat att knapra lite torrfoder, det fungerar fint med deras vassa små tänder, men de är på tok för otåliga, de vill äta SNABBT, så vi avvaktar lite till med det.

När mamma Cayenne tar en slurk välling kan man ju passa på att ta lite efterrätt om man inte är helt mätt!

"Alltså, kan du sluta fotografera och plocka upp och gosa med mig nu!"