Kullen 3 veckor!

Tiden går oerhört fort nu, tre veckor har passerat - och samtliga bebisar väger nu över 300 gram! Härligt, då är allt som det ska! Lilla Tuten ökar inte riktigt på samma sätt som grabbarna, men hon är också mer rörlig, det jämnar troligtvis ut sig inom det närmaste då alla blir mer och mer aktiva varje dag.

Gjorde ett tappert försök till en individuell "treveckorsfotografering", men de små var inte alls samarbetsvilliga i dag, det blev mest en massa sudd och rumpor. Här är i alla fall vad jag lyckades få av Pipen som var mest stilla:

I lådan däremot var det en himla fart på förmiddagen. Nu har de små bland annat kommit på att det går att klättra i lådan. En hel del mys och brottningsmatcher ser vi också, noggrant övervakade av mamma Cayenne.

De har börjat tvätta sig och varandra - och allt annat med för den delen!

Lilla Pipen ger sig på att klättra upp mot kameran. Nyfikna och orädda är de som sagt!

Uppradade vid matbaren.

Trött liten Tutis.

Ibland behöver även bebismammor lite paus och semester - särskilt när de små sover! Inte alls ovanligt nu med vårt fina väder att vi hittar Cayenne på altanbordet!

Mio och Loppan hänger även de på altanen, desto svårare att fånga dem på bild bara för de är desto mer aktiva än Cayenne som i regel bara kopplar av en stund från småttingarna!

Loppan

Mio

Äventyr "outside the box"

I dag var lilla "Tuten" märkbart uttråkad och ropade på oss där utanför lådan vid flera tillfällen. Så vi lade ut några handdukar på sängen och lät henne komma ut och upptäcka världen utanför! Snart följde de andra två efter, och efter lite gruffande insåg även mamma Cayenne att det kunde vara en god idé och kunde lugnt och sansat observera oss och bebisarna på avstånd.

Nu dröjer det inte länge till "Tuten" skuttar fram, hon är riktigt stadig på benen och går ordentligt nu! Hennes bröder är fortfarande mer darriga och ostadiga på benen, men absolut nyfikna och framåt, lite tyngre och trögare bara.

Tuten på upptäcksfärd.

Bröderna har hittat spännande grejor!

Snutten är väldigt social och pratig!

Självklart går det inte att hålla hemligt att bebisarna är utanför lådan, och vi fick god hjälp att hålla dem på avstånd från kanten. Semlan puffade till och med försiktigt på Pipen vid ett tillfälle när han kom lite väl nära.

Jättehärligt att se att kattungarna är så totalt orädda för stora Semlan. Pipen provade till och med att klättra lite på Semlans ena öra. Semlan är så snäll och låter dem utforska i lugn och ro - hon tycker detta med de små är minst lika spännande som vi andra tycker!

Så ja, katterna kommer definitivt vara hundvana vid leverans!

Härlig dag i trädgården!

Det var en underbar dag att vara ute i dag! Semlan fullkomligen älskade att få springa av sig i gräset. Dagens bästa var när hon i flygande fläng norpade Ozzies seriepocket i flykten och sprang omkring med den - och Ozzie hojtande for efter.

Vi åskådare hade enormt roligt!

Och när det blir för mycket sol och frisk luft kan man ju alltid gräva ner sig i den svalkande jorden under Tujagranen.

Loppans födelsedag - och givetvis bebisar!

I dag säger vi grattis till Loppan som fyller tre år! Lite roligt att Loppan och Cayenne är födda dagarna efter varandra, men hos helt olika uppfödare. Tre år blir lilla damen.

Hon har firat dagen med att hålla sig undan från de pipande små ute på den varma, soliga altanen!

Och så bebisar...
Ni kan inte tro vad det är spännande! Det händer nya saker varje dag, vi ser en tydlig utveckling hos alla tre, och personligheterna blir tydligare och tydligare! Lilla "Tuten" är fortfarande mest framåt och nyfiken på världen. Pratar man intill bolådan piper och jamar hon och kavar fram till kanten och tittar upp och ska ha uppmärksamhet!

Vi passade på att byta rent i lådan i dag medan de små sov, så då gick det att komma nära och få lite bättre bilder när bäbisarna faktiskt låg still...

De sover gärna tätt, tätt samman.

Var tvungen att ta en bild på en liten, liten rosa tass.

Matdags i en renbäddad bolåda!

"Snutten" gillar också uppmärksamhet!

Grattis Cayenne & matdags i bolådan!

Precis idag 6:e maj 2016 blir mamma Cayenne tre år! Tänk vad tiden går... Vi säger grattis, till både födelsedag och bebisar!

Filmade lite i dag för att ni ska få se vilken rörelse det kan vara i bolådan numera! Bäbisarna började vakna efter en längre tupplur, och då passade vi på att väga dem, sen var det full rulle mot maten.

Hjälp att torka tvätt erbjudes!

En av Loppans absoluta favoritplatser att ta en tupplur är på tvättställningen. Att det inte verkar särskilt skönt att ligga på de tunna metalltrådarna spelar ingen roll när man SKA ligga där... Vi har lärt oss det ock kan inget annat göra än att gilla läget - dock lägger vi ut en handduk att sova på. Skönare för Loppan, och mindre katthår på den rena tvätten.

Och så bara måste vi ha med en bild på Mio, som sitter på bästa utkiksplats under taket och håller koll när vi fotograferar Loppan.

Nu börjar de små bli nyfikna!

När de små är mätta och belåtna sover de mest, då ligger de gärna tätt, tätt samman.

Foto: Ozzie Wirenblad

Lilla "Tuten" är redan otroligt social och nyfiken. Går vi förbi bolådan är det hon som vingligt sätter sig på rumpan och tittar efter oss. Pratar vi med henne och sätter ned handen ryggar hon inte undan utan kommer fram.

Här nedan ligger lilla "Tuten" och myser med mamma Cayenne, och det syns ganska tydligt att hon öppnat ögonen, men dock inte helt.

Kullen två veckor!

Det blir ingen skumpa här i dag inte, men väl en god cappuccino! Kullen är idag två veckor, växer och frodas och utvecklas åt alldeles rätt håll!

I samband med dagens vägning försökte vi oss på en individuell fotografering, men det gick sådär... Bäbisarna är inte helt samarbetsvilliga, något ljuskänsliga - och mamma Cayenne tyckte definitivt att vi kunde komma på något vettigare att göra! Vi fick försöka skynda oss igenom sessionen så lugnt och stillsamt det nu gick. Bilderna blev också därefter. Just nu längtar jag ett par veckor fram i tiden då kattungarna går lite lättare att distrahera med en fjädervippa...

Däremot ser man bättre och bättre olika personliga drag hos ungarna, samt färger på öron och svans börjar framträda. Jättekul!

Vi börjar med några bilder på Snutten:
Här ser man hur den lila färgen börjar komma fram på öronen.

Och så några bilder på Pipen:
Pipen har också fått lite färg på öronen, även svansen på honom skiftar nu i lila.

Och till sist bilder på Tuten:
Lilltjejen som låter mest av alla, och den absolut mest svårfotograferade idag! Hon är extremt snabb och rörlig för att vara så liten...

Äta, sova, äta, sova, äta, osv...

Precis så är det!
Det händer inte särskilt mycket för tillfället i bolådan. Bäbisarna äter och äter och äter, och resten av tiden sover de. Alla tre har, eller är på väg att öppna ögonen, och har så smått börjat utforska miljön i bolådan, om än på väldigt ostadiga och darriga ben.

För oss på utsidan av bolådan är det inte så mycket passning alls nu, bara när mamma Cayenne oftast ganska högljutt deklarerar sitt akuta behov av matservering NU! Och så förstås vid de dagliga vägningarna av bäbbarna då vi kollar viktökningen, noterar framsteg och passar på att klappa lite på dem och vänjer dem vid mänsklig kontakt. Ungefär en minut har vi på oss innan Cayenne börjar tala om för oss att bäbben hör hemma i lådan bland de andra. Mycket bestämd ung dam!

"Tuten" visade i dag att hennes klor är välvässade! Det var inte helt lätt att få loss henne från handen och därefter tröjan vid vägningen - hon satt tokfast!

Både Loppan och Mio vågar sig nu fram till dörren i lådan, i dag har vi till och med sett att de törs sticka in huvudet och kolla läget, något de definitivt inte skulle ha gjort för en vecka sedan. Nu är Cayenne mer trygg i sin mammaroll och tar det hela med lite större ro. För bara några dagar sedan morrade hon värre än en arg hund om någon skulle ha vågat sig på något liknande. Då var det bara tillåtet att mycket tyst och försiktigt ställa sig på bakbenen och kika lite försynt över kanten.

Så här mysigt hade de i lådan i dag:

Bästa vänner!

Det finns lite olika kompiskonstellationer i den här familjen, men den allra mest tajta är mellan Mio och Semlan, och så har det varit sedan Mio kom hit som en ytte pytte liten kattunge.

Mio var mer eller mindre utfryst av sin mamma innan hon flyttade hit, men hon tuffade snabbt till sig och blev herre på täppan - och hon är hjärnan bakom alla illdåd, garanterat! I regel påbörjar hon och de andra två katterna sitter först och studerar och försöker förstå vad hon planerar, sedan hakar de också på!

Man ser ofta Semlan & Mio ta en tupplur tillsammans. Fast här är det nog mest bus för tillfället.

Som jag skrev i ett tidigare inlägg HÄR, så finns det sällan fotobevis på Mios bus, hon är på tok för snabb för kameran. Ett av mina tidigaste minnen av Mio är en frukost där jag vid frukostbordet vänder mig bort i tre sekunder för att ta mitt kaffe eller något liknande, och när jag vänder mig tillbaka ser jag lilla kattungen Mio skutta genom hallen med en ostskiva i munnen som flaxar längs sidorna på henne som ett par stora vingar när hon springer.
Resten av familjen skrattade halvt ihjäl sig när jag skuttade efter och hämtade osten, men jag gillar inte när katterna stjäl mat från bordet - och det vet Mio nu och hon frågar snällt om hon får smaka istället!

Trots allt har vi letat länge och väl på att hitta bevis på Mios bus, men icke... Det enda vi kunde hitta var SPÅR av buset. Till exempel när man drar fram skänken i vardagsrummet för att städa! Då kan man hitta inte mindre än 33 små leksaksmöss, papperstussar och bollar! Jajemen!